Bruno Mathsson – Formgivare & arkitekt @ Arkitektmuseet

9 februari – 27 augusti 2006

Arkitekturmuseet presenterar i år en stor utställning med Bruno Mathsson i helfigur, 70 år efter den första separat-utställningen på Röhsska museet i Göteborg. Utställningen är ett samarbete med Karin och Bruno Mathssons fond, Värnamo.

Bruno Mathsson ritade redan 1931 den första sadelgjordsstolen till Värnamo lasarett. Stolen inleder presentationen av formgivaren och arkitektens livsverk med nyskapande möbelmodeller och glashus. Mathssons möbler fick uppmärksamhet i Europa och USA efter det internationella genombrottet på världsutställningen i Paris, 1937. En av de första beställningarna kom från Museum of Modern Art, New York som behövde möbler till de publika rummen i den nya tillbyggnaden.

Bruno Mathsson (1907 – 1988) utvecklade modernismen inom möbelformgivning och arkitektur. Han engagerade sig både i generella och speciella problem i utformningen av möbler, inredningar och byggnader. Nyfikenheten på nya intryck och på tekniska landvinningar gjorde att han gärna experimenterade med annorlunda lösningar. Han såg alltid sina enskilda möbler i större sammanhang – hur de samspelar med rummet och arkitekturen. Det idealiska rummet har enligt Mathsson stora glasytor så att landskapet utanför blir en del av boendemiljön. Hans organiska och smäckra möbelformer växelverkar med naturen. Vardagsrummet i det egna sommarhuset i Frösakull är ett koncentrat av hans idéer om boende och möblering. Det visas i utställningen som fullskalemodell.

Den internationella och speciellt amerikanska diskussionen om bostäder på 1930- och 40-talen inspirerade Bruno Mathsson att engagera sig i förutsättningarna för framtidens boende. Utbildningen till formgivare och arkitekt skaffade han sig genom självstudier – han hämtade kunskap och idéer från böcker och tidskrifter. För Bruno Mathsson var helheten viktig, hans visionära program omfattade den moderna människans hela livsstil. Sambanden mellan design och natur – ergonomiska lösningar, rumstänkande och arkitektur – var självklara.

Mycket av tankarna på 1930- och 40-talen inom konstruktion, estetik och materialutveckling är fortfarande aktuella. Bruno Mathssons idéer och utveckling av det ”ultimata sittandet” var
drivkrafter för hans möbelformgivning som avspeglas i både sittkurvor och bordshöjder. Han intresserade sig också för utformningen av framtidens arbetsplatser. Tesen var att människor i kontorsmiljöer arbetar bekvämare och tänker effektivare i vilande ställning. Flera av dåtidens radikala arkitekter använde Mathssons möbler i sina inredningar.

Bruno Mathsson ritade under tre decennier ett stort antal enfamiljshus, radhus, skolor, barnstugor, fabriksbyggnader och utställningshallar. Temat var ljusa och luftiga konstruktioner med stora glaspartier byggda i ett rationellt modulsystem. Ett 50-tal hus byggdes i Sverige och utomlands.

Bruno Mathsson var en visionär i sitt intresse för en visuellt hållbar utveckling och samspelet mellan natur och människa. Hans verksamhet har under senare år uppmärksammats av yngre kollegor och en ung publik i Sverige och internationellt. Möbelformgivaren är känd, men arkitekten kommer för de flesta att bli en ny bekantskap.